RRM2003 var förlagd till Finspångs GK med boende i fräscha stugor intill banan. Perfekt golfväder rådde under mästerskapen, från gråmulet till strålande solsken, knappt någon vind och ingen nederbörd. Klubben, som var utrustad med en fin äldre 18-hålsslinga och en nyare, ganska trist, 9-hålsslinga, var i god kondition med gröna jämna fairways och tees, kortklippta (tyvärr nydressade) greener och tuffa sega ruffar.
Rättvis segrare i RRM 2003 är, efter avgörande putt på sista green, vår alldeles egen Gunnar Lindström!
Vi blev sex deltagare i år: Thomas (Titelförsvarare), Micki (Vårmästare 2003), Gunnar, Per, Lasse F och Kim.
Fredag förmiddag: 18 hål slaggolf Skins.
Fredag eftermiddag: 9 hål slaggolf Skins med extra krydda.
Lördag förmiddag: 9 hål Caramba Cup i form av slaggolf med intressanta inslag.
Lördag eftermiddag: 18 hål poängbogey RRM.
Torsdagen
På torsdagkvällen tog Micki, Thomas och Kim stugan i besittning. Inledningen blev lite strulig då stugan inte var städad, så vi fick börja med att tömma kylskåp på gammal mat samt att diska upp tallrikar och karotter från gammal pasta och bacon. Vi fick också en första bekantskap med en brummande transformator som skulle leva med oss hela helgen (och göra Micki gnälligare än vanligt). Det stektes upp biffar i Lätt o Lagom, vilka avåts med potatissallad och lådvin (dags att avliva en seglivad myt; det går alldeles utmärkt att steka i Lätt o Lagom, problemet kommer när stekjärnet skall diskas efteråt…).
Årets miss stod Kim för, i djupaste hemlighet hade Maria och han beställt peggar till Mästerskapen, de hade beställt 450 stycken så att ingen skulle bli utan. Vad händer… jo, Kim lyckas glömma dem hemma på kammaren. Nåja, så här ser de åtminstone ut.
| Mickis lunch-Skins | ||
|---|---|---|
| Spelare | Hcp | Skinn |
| Kim | 13,1 | 7 |
| Micki | 15,8 | 6 |
| Thomas | 10,3 | 5 |
Thomas, Kim o Micki peggade upp på fredagmorgonen för 18 hål Slaggolf Skins. Det sattes ingen prislapp på skinnen, istället blev den spelare med mest skinn bjuden på komplett lunch av de två övriga. Spelet blev lite udda med första ackumulerade skinnet först på åttonde hålet. Kim hade nog svårt att vakna denna fredag förmiddag; när Micki annonserade att vi hade ett dubbelskinn på elfte undrade Kim vad det var för något, då hade vi spelat i över två timmar och avgjort ett sådant till Thomas favör strax innan. Micki inledde starkt med en övertygande ledning, efter en stund vaknade även Thomas och fångade upp Mickis försprång, kvar lämnades Kim med några enstaka skinn. Efter elva hål vaknade Kim till liv och seglade upp i kraftig ledning. Matchen var helt öppen mellan Micki och Kim på 18:e green då ett dubbelskinn skulle delas ut. Efter att ha spelat något passivt under ett par timmar tyckte Thomas att det var dags att markera vem som hade bäst handicap i sällskapet, la beslag på dubbelskinnet och berövade därmed storebrorsan segern till Kims stora glädje.
| Mickis Skins med fria slag över 9 hål | ||
|---|---|---|
| Spelare | Hcp | Skinn |
| Micki | 15,8 | 8 |
| Thomas | 10,3 | 1 |
| Kim | 13,1 | 0 |
Micki var såklart revanchsugen och begärde mer Skins till eftermiddagen. Denna gång modifierades reglerna något, det spelades på den separata niohålsslingan med en extra krydda i form av ett fritt slag per hål. Här var Micki oslagbar, han vann med åtta skinn medan Thomas bara lyckades rädda ett stackars skinn. Kim måste ha spelat bort alla bra slag under förmiddagen, för han tog inte ett endaste skinn. Som segrare kunde Micki ikläda sig kejsarrollen och var därmed garanterad full uppassning från Thomas o Kim hela kvällen. Thomas andraplats gav honom privilegiet att få laga mat (det blev en strålande spagetti köttfärssås med de begränsade råvaror Thomas hade till hands). Kims jumboplats renderade honom en säker plats i diskhon för det kommande dygnet.
Lördagen
Lördag morgon väcktes sällskapet av tassande fötter och fönstertittande ögon, det var Per, Lasse och Gunnar som hade anlänt. De visste inte riktigt vilken stuga de skulle bo i så de smög runt bland stugorna och tjuvtittade in för att se om de kunde se några bekanta ansikten.
Styrkorna var därmed samlade för Caramba Cup, spelformen var bestämd till slaggolf över nio hål med en liten bonus av att varje bunkerträff gav ett fritt kast att utnyttjas vid valfritt tillfälle under tävlingen. Detta utnyttjade bland annat Micki på ett sofistikerat sätt, han låg i vattnet efter utslag på korthål, utnyttjade ett sparat fritt kast för ett kast fram till pinnen och kunde därefter enkelt sätta sin birdie. Då han låg i vattenhinder för sitt fria kast, så fick han inte grunda handen i vattnet när han plocka upp bollen för sitt fria kast…
| Caramba Cup 2003 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Placering | Spelare | Hcp | Slag | Spelordning RRM |
| 1 | Lasse | 31,7 | 34 | Ledarbollen |
| 2 | Per | 10,5 | 36 | |
| 3 | Thomas | 10,3 | 38 | |
| 4 | Kim | 13,1 | 38 | Mosbrickan |
| 5 | Micki | 15,8 | 38 | |
| 6 | Gunnar | 36,0 | 38 |
Caramba Cups stora överraskning var Lasse, som kom till tävlingen med bara en golfrunda i kroppen sedan i våras. Inga tecken på ringrostighet här inte, Lasse knep enkelt segern i Caramba Cup. Som grädde på moset tog Lasse segern utan att någon gång hamna i bunker och kunde därför inte utnyttja något fritt kast. När resten av sällskapet upptäckt detta vidtog en detaljerad granskning av Lasses scorekort inför möjligheten av en handicapförändring; och kan man tänka sig… Lasse hade presterat 19p över nio hål och blev på stående fot sänkt till hcp 31,2! Lasses lama protester om att 9-hålsslingan var för lätt slopad slogs brutalt undan. Ett stort grattis till Lars Fritzell!
I samband med hcp-sänkningen av Lasse passade Per på att begära ordet och började så smått prata om Thomas kommande bröllop och kamrater och svensexor o sånt… vips trollade Per fram en flott golfstass för damer som hade fått den värsta damkommittédrake att bli grön av avund, det var ett smakfullt set bestående av praktisk golfkjol, matchande strumpor, ärmlös blekrosa topp och en solskärm i formen av satellitantenn. Thomas beordrades bums att hoppa i kläderna och spela mästerskapen iklädd detta. Resultatet då… Mjau!
| RRM 2003 | |||
|---|---|---|---|
| Placering | Spelare | Hcp | Poäng |
| 1 | Gunnar | 36,0 | 33 |
| 2 | Lasse | 31,2 | 32 |
| 3 | Kim | 13,1 | 31 |
| 4 | Thomas | 10,3 | 30 |
| 5 | Micki | 15,8 | 28 |
| 6 | Per | 10,5 | 21 |
Efter lunchen vidtog evenemangets höjdpunkt, nämligen RRM, vilken spelades på sedvanligt vis såsom poängbogey över 18 hål med Longest Drive och Närmst Pinn på bestämda hål (bägge togs av Kim). Mosbollen med Kim, Gunnar och Micki gick ut först, tätt fäljda av ledarbollen med Lasse, Per och Thomas. Redan tidigt stod det klart att Lasses formtopp från förmiddagen höll i sig, efter nio hål hade han ett fast grepp om tävlingen och kunde sedan bara matchas av Kim. Gunnar däremot fortsatte att prestera svagt efter sin jumboplats i Caramba Cup, efter nio hål hade han bara lyckats skrapa ihop tolv poäng. Sedan hände något märkligt, Gunnar började använda sin nya träklubba av märket TroubleShooter (denne hade han inköpt för 200 spänn, på köpet fick han lektion, head cover samt polett till rangen). Detta nya vapen var vad Gunnar behövde, han spelade in 21p på de sista nio hålen och var plötsligt vinnarkandidat. När Lasse kom upp på 18:e green med bollen inom ett par meter från pinnen, stod det klart att han hade två puttar för att slå Gunnar och seger i mästerskapen. Detta blev för mycket för stackars Lasse, han tre-puttade och tog hem andraplatsen. Gunnar, som var sämst i förmiddagens Caramba Cup, hade vunnit Rune Runstens Minne 2003!
Efter lite klädbyte och sporadiska tvättinsatser satte vi oss till bords på klubbens restaurang för mästerskapsbankett och utbetalning av bettingen inför mästerskapen, som vanligt hade nästan alla bettat på sig själv utom Micki och Gunnar, ingen hade trott att Gunnar skulle ta hem mästerskapen efter resultatet från förmiddagen, inte ens Gunnar själv. Så, det saknades vinnare i vadslagningen och insatserna måste gå tillbaka. Tillbaks i stugan höll Thomas och Micki högtidlig prisutdelning, varefter Gunnar tog bilen och körde hem.
Söndagen
Söndagmorgonen inleddes försiktigt, golfintresset var något svalt, det sträckte sig för de återstående fem deltagarna till att se Solheim Cup på TV och börja tänka på refrängen. Strax efter elva lämnade vi Finspång GK för hemfärd…